Lång dag på jobbet idag, vilket har resulterat i ryggont. Märkligt. Har liksom svårt att böja mig ned. Får ta en utsträckare innan sovdags.

Mamsen har vart här och hämtat hem katten. Tråkigt. Jag var ju riktigt van vid henne nu. Kommer säkert ropa på henne för att sen upptäcka att hon inte är kvar. Nåja, hårtussarna hon lämnat kvar kanske tröstar en. Likaså kattsanden i hela lägenheten. Mamma hade iaf med sig glass till fika, och bara det gjorde ju en på lite bättre humör.

Precis innan jag klev innanför dörren när jag kom hem idag tänkte jag på om det inte var dags att få ett brev från skolan. Och mycket riktigt hade det kommit. Även om jag var rätt inställd på att komma in, så var det ju ändå hyfsat nervöst att sprätta upp brevet. Liksom tänk om jag hade fått läsa dessa orden; Du har tyvärr inte blivit antagen... osv, eller vad det nu kan stå. Men det var ett kort nervöst ögonblick. Självklart stod det som jag ville det skulle stå. Känns tryggt att veta att jag får sätta mig i skolbänken åter igen. Det är faktiskt dags nu.

Weeeeeeiii.... har inte direkt uttryckt nån lycka över detta tidigare ikväll, vilket är konstigt. Självklart är jag ju jätteglad. Får skriva min lycka. Yeeeees Yes YES! Jag är bäst, ingen protest!!!! Alla som inte kom in suuuuuuge.......

Ähhh, nu ska jag inte gå överstyr. Jag tackar för mig.

Tack och adjöken!