Bilden till vänster är från februari förra året, ett halvår efter jag gjorde första rutan. Då trodde jag att jag skulle bli klar på nolltid. Så blev det inte riktigt... Nu, många många månader senare, börjar jag äntligen närma mig slutspurten. Den har verkligen varit ett evighetsprojekt, det kommer att kännas tomt när den är helt klar. Då får jag helt enkelt hitta nåt nytt projekt. Ingen, förutom jag, kommer att få sitta på den, röra den eller mysa med den.